Mike Enslin (John Cusack) är en amerikansk författare som efter sin dotters tragiska död försörjer sig genom att bo på hemsökta hotell och sedan skriva böcker om hur pass läskiga de var. Hittills har alla bara varit bluff och båg, och han har lärt sig alla trick som diverse hotellägare använder sig av. Men så får han ett mystiskt vykort med en varning för rum 1408 på hotellet the Dolphin mitt i centrala New York. Troendes att det bara är ännu ett harmlöst hotellspöke ringer han dit, men får beskedet att rummet inte är tillgängligt. Men Mike ger sig inte, och hotar med att stämma hotellet om de inte ger honom rummet. Hotelldirektören är en äldre, mycket manipulativ man och erbjuder Mike allt från exklusiv sprit till hotellets finaste sprit för att han inte ska bo i rum 1408, där inte mindre 56 dödsfall har skett, och som varit avstängt de senaste elva åren. Hans försök ger dock inget resultat, och Mike flyttar in i rummet där ingen har överlevt i mer än en timme. Men 1408 är annorlunda. Här finns inga spöken, vålnader eller poltergeister som är ute efter dig. Utan det är rummet självt som är ont. Som den hysteriskt lättskrämda människa jag är trodde jag att jag skulle få en hjärtattack av filmen, men egentligen var den kanske inte så mycket till skräckfilm. Däremot är den välgjord, välspelad och har en hel del riktigt fina vändningar. Tyvärr är den lite rörig och motsägelsefull, vilket bland annat märktes vid två ställen i filmen. Till filmens fördel talar att det är högt tempo och mycket handling, men den är bitvis en aning föutsägbar. John Cusack gör en mycket fin prestation som Mike, särskilt i filmens mer känslomässiga scener med dottern. Vill du se välgjord lightskräck är 1408 jättebra, men till och med Pan's labyrinth är läskigare. Andra gången man ser den...
Betyg: 
