Antoine Doinel är en ung man utan någon större begåvning för vare sig arbete eller kärlek som strosar runt på Paris gator 1968. Han blir sparkad från armén, en detektivbyrå och ett arbete som nattportier på ett hotell. Han har en stackars flickvän som största delen av tiden försöker undvika honom eller skäller ut honom, och istället roar han sig med prostituerade, andra dejter och chefens fru. Han ställer till problem över allt, och förstör de flesta reltioner mäniskor har.Stulna kyssar beskrivs med ord som ”Varken Paris eller kärleken har någonsin skildrats vackrare”, ”Film när den är som bäst” och ”Smärtsamt vacker”. Och ja, det är möjligt att den var just detta 1968, men idag är den då sannerligen inte. Antoine Doinel är vulgär och ohyfsad, varvat med grå och tråkig. Filmen känns ungefär som att sticka ner så många garnnystan i halsen man kan under en och en halvtimma. Man tror liksom inte på att en film kan vara så usel, och försöker desperat ge den en chans. Men precis så usel är den...
Betyg:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar