




Helen Fieldings bästäljande bok ligger till grund för filmen som har fått samma namn, och som bäst beskrivs som Stolthet och Fördom år 2000. Känner man till den klassiska romanen är filmen ganska förutsägbar, och som en extra symbol för detta har mr Darcy fått behålla sitt efternamn. Jag måste dessutom säga att jag älskar det faktum att det är Colin Firth som spelar Darcy även i denna film, för ingen kan göra det som han (Förstår du inte varför måste du se BBC:s version av Stolhet och Fördom). Det är också helt fantastiskt att han använder sig av samma karaktär, fast det nu historiamässigt är 300 år senare. Hugh Grant kör hårt på sin stereotypa brittiske kille som han gör i alla sina filmer, men är nu ovanligt känslokall och rockstjärnelik. Det är inte särskilt mycket variation, men man får glädjas åt det lilla.
På grund av vissa saker som hänt nyligen identifierar jag mig ovanligt mycket med Bridget, vilket gör att jag kanske tycker den är lite bättre än vad den egentligen är. Renée Zellweger gör sin roll otroligt bra med engagemang och en välgenomtänkt karaktär. Hon lyfter hela filmen, och det är förmodligen den bästa rollgestaltning hon någonsinn gjort, och någonsin kommer att göra.
Betyg:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar