Tjugoåtta år har gått sedan Ramón Sampredo (Javier Bardem) bröt nacken i en dykolycka. Hela hans kropp utom huvudet är förlamat, och då han inte finner sitt liv värdigt bestämmer han sig för att han vill dö. Med hjälp av Julia, en vacker advokat döende i en obotlig sjukdom, och en organisation som kämpar för rätten att bestämma om sin eget liv drar han fallet till domstol. Men döden är inte så lätt som den verkar, och fler än Ramón någonsin kan ana förfäras över hans beslut. Ramóns bror och far är förtvivlade över hans vilja, för att inte tala om Rosa, en kvinna som ser hans kamp på TV, åker för att besöka honom och efter ett tag verkligen börjar älska honom av hela sitt hjärta.
Gråta med ett leende är en vacker film om ett mycket svårt ämne. Den tar upp olika åsikter och synsätt, och visar att det inte finns något som är rätt eller fel. Javier Bardem gör en fantastisk prestation som Ramón, men även övriga skådespelare agerar på ett så skickligt sätt att man aldrig tänker på att det är en film. Förmodligen är det därför den Oscar belönats för Bästa Utländska Film. Det är rått och äkta, utan förskönanden eller lyckliga slut. Men kan man få det om man gör en film om rätten till sitt eget liv?
Betyg:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar